Finland är en del av Norden men skiljer sig på många sätt från de andra nordiska länderna. Landets geopolitiska läge som granne till Ryssland, det färska NATO-medlemskapet och en utrikespolitiskt mycket aktiv president, Alexander Stubb, har med rätta gett Finland ny internationell uppmärksamhet.
På denna kurs fördjupar vi oss i Finlands nya roll i världen och landets betydelse för det nordiska samarbetet.
Finlands centrala geopolitiska egenskap är den 1 300 km långa gränsen mot Ryssland. EU vil avsätta ökade resurser till Finlands gränsbevakning för de kommande åren och landgränsen mellan länderna har i praktiken varit stängd i över två år. Dels på grund av Rysslands invasion av Ukraina, dels deras pågående hybridkrigföring som använt sig av sk. ”instrumentaliserad migration”. Finska riksdagen har också antagit en kontroversiell lag som tillåter myndigheterna att utan prövning avvisa asylsökande vid gränsen. Ett brott mot grundläggande rättigheter inom internationell och europeisk flyktingrätt.
Finlands militära försvar spelar i en helt annan liga än de övriga nordiska länderna. I Finland rustade man aldrig ned, så som många andra europeiska länder gjorde. I dag är den finländska armén bland de starkaste i Europa med en reserv på nästan 900 000 man, jämfört med Danmarks ca 43 000, Sveriges ca 34 000 och Norges ca 40 000 man. Finland förfogar över mer än 600 bepansrade fordon av olika slag, jämfört med tex. Danmarks dryga fyrtio. Varför fortsatte Finland investera i sitt försvar även efter Sovjetunionens fall 1991? Vad kan vi lära oss av det finländska försvartänkandet? Kan Finland komma att ta på sig rollen som ledare för NATO:s norra flank?
I dag står försvars- och säkerhetsfrågor högt på agendan. Försvarsterminologi söker sig in myndighets- och nyhetsspråket medan politiska beslut allt oftare motiveras med nationell säkerhet. Det riskerar att göra kritisk bevakning och öppen diskussion om försvaret svårare. I Finland har det alltid rått en bred politisk enighet om riktlinjerna i säkerhets- och utrikespolitik men kan de stora, plötsliga höjningarna av försvarsutgifterna sätta denna konsensus på prov? Kan politisk enighet bevaras även i en situation där upp till fem procent av BNP ska gå till försvarsutgifter? Och på bekostnad av vad ska det ske?
Kursen äger rum i Helsingfors och innefattar även ett besök till östgränsen. Vi tar också upp några aktuella inrikespolitiska frågor:
• Ekonomi: Välfärdsstaten kom till Finland senare än till övriga Norden. Höjdpunkten inföll på 1980-talet och recessionen i början av 1990-talet hejdade utvecklingen. Skogsindustrin och IT-sektorn kring Nokia höll statsskutan flytande fram till finanskrisen 2009, men den svackan har Finland egentligen aldrig tagit sig upp ur. Landet har i praktiken inte haft ekonomisk tillväxt på nästan tjugo år.
• Utbildning: Den egalitära finländska grundskolan och utbildningssystemet har alltid varit en av Finlands styrkor. Tjugo år sedan var landet känt för att toppa PISA-undersökningarna men sedan dess har man stadigt tappat i position och de socioekonomiska skillnaderna mellan elever framträder allt tydligare i resultaten.
• Språkpolitik: Finland är officiellt ett tvåspråkigt land med finska och svenska som nationalspråk. Omkring fem procent av befolkningen har svenska som modersmål och en stark kulturell autonomi med bland annat svenskspråkigt skolsystem, medier och kultur- och föreningsliv. Men hur ser framtiden ut för finlandssvenskarna?
Detta får du med dig från kursen:
• Nya insikter och kunskaper om Finland samt landets roll i framtidens nordiska samarbeten. Försvaret av Norden genomgår stora förändringar och kan nu samordnas mycket närmare inom NATO, vilket innebär gemensamma övningar, utbildningar och upphandlingar, samt produktion av militär utrustning.
• Handledning i hur medier och journalister kan bli bättre på att bevaka utvecklingen inom försvarsområdet och rapportera om hybridkrig och andra latenta hot.
• Perspektiv på hur vi kan bevara ett kritiskt förhållningssätt till upprustningen då miljarder i skattemedel allokeras till militära ändamål. Hur kan medborgarna i större utsträckning involveras i debatten om försvar och säkerhet?
• Guidat besök i finska riksdagen samt en utflykt till gränsstaden Villmanstrand (fi. Lappeenranta) som tidigare blomstrade av den ryska turismen men nu upplever ett stort inkomstbortfall.
• Möten och kontakter med försvars- och säkerhetsexperter, politiker, författare och journalister.
• Under kursen får vi också tid att uppleva Finlands huvudstad Helsingfors och bekanta oss med finsk kultur – inklusive den traditionella bastun, förstås!
Ett urval av föreläsare på kursen (TBC)
• Professor Henrik Meinander om Finlands historiska bakgrund
• Direktören för Institutet för utrikespolitik Hiski Haukkala om Finlands utrikes- och säkerhetspolitik
• Docent Ilmari Käihkö om Finlands försvar i en ny situation
• Professor Johan Strang om hur Finland skiljer sig från Skandinavien
• Kommendör Jaakko Olli om bevakningen av Finlands östra gräns
• Yle:s tidigare vd Merja Ylä-Anttila om medielandskapet och utmaningarna
• Författaren Sirpa Kähkönen om det finska mentala landskapet
Kursledare:
Susanna Ginman, opinionsredaktör och ledarskribent på Hufvudstadsbladet, den största svenskspråkiga tidningen i Finland, sedan 2012. Tidigare arbetade hon bland annat som redaktionschef för politik och ekonomi på finska public service-bolaget Yle.
Tommy Westerlund, journalist, ledarskribent och tidigare chefredaktör på Hufvudstadsbladet samt tidningen Västra Nyland.
Praktisk information:
Pris: 30 000 DKK inkl. moms.
Svenska journalister kan söka stöd från SJF, som täcker hela kursavgiften. Du söker först till kursen hos NJC. Du måste sedan få besked från NJC om du har blivit antagen till kursen innan du ansöker om stipendiet hos SJF.
Danske journalister kan få støtte fra Mediernes Efteruddannelse.
Norska journalister kan ansöka om STUP-stipendier, ansökningsdatum 1 februari, 1 maj, 1 september och 1 november 2025.
Finska journalister kan ansöka om vårens stipendiebidrag från Jokes Foundation mellan 27 oktober och 21 november 2025. Finska journalister på Yle kan också ansöka om stipendier från KOURA i två omgångar: från 1–31 mars och från 1 oktober till 31 oktober 2025.
I kurspriset ingår:
Hotellboende i enkelrum inkl. frukost, fem nätter med ankomst söndagen den 12 april 2026
Lunch alla kursdagar
Välkomst- och avskedsmiddag
Följande ingår inte:
Transport till/från Helsingfors
Reseförsäkring
Vissa kvällsmåltider
Om återbud
Om du avbokar tidigare än 6 veckor före kursstart debiterar vi en administrationsavgift på 1 000 DKK. Om du avbokar senare än 6 veckor före kursstart debiterar vi hela priset, oavsett orsak. Privata konsumenter – dvs. om det är du och inte din arbetsgivare som betalar kursavgiften – har 14 dagars ångerrätt enligt den danska konsumentavtalslagen – räknat från den dag du får ett e-postmeddelande om att du har blivit antagen. Om Nordisk Journalistcenter ställer in kursen – oavsett anledning – får du naturligtvis full återbetalning av kursavgiften.
Frågor om kursinnehållet
John Frølich, centerchef, NJC
Mob: +45 20 950 945
E-post: jf2@dmjx.dk
Kristoffer Dahl Sørensen, projektkoordinator, NJC
Mob: +45 21 75 55 96
E-post: kds@dmjx.dk
