Arktis och Nordatlanten toppar nu den geopolitiska agendan. Med sitt strategiska läge vid infarten till Norra ishavet har Färöarna hamnat mitt i den arktiska maktkampen mellan stormakterna.
Färöarna har starkt självförtroende och har under senare år lyckats väl med att navigera de internationella stormarna. Men hur länge kan danska kungariket omfatta färingarnas allt större utrikespolitiska ambitioner? Hur ser Färöarna på krisen mellan Grönland, Danmark och USA? Hur långt sträcker sig den nordiska sammanhållningen – och varför har det betydelse för Norge, Island, Sverige och Grönland vad Färöarna gör?
På kursen bekantar vi oss med det moderna Färöarna, ett av tre autonoma områden i Norden. Kursen sammanfaller med Färöarnas och Danmarks ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026. Gemensamma nordiska teman som säkerhet och beredskap inför kriser och hybridattacker präglar programmet för ordförandeskapet. Med den rådande komplexa hotbilden sker det mycket på den fronten i Nordatlanten.
Efter Rysslands invasion av Ukraina började Färöarna och Danmark utveckla en ny luftvarningsradar norr om Tórshavn, som förväntas stå färdig 2030. En bilateral partnerskapsförklaring med USA om bland annat säkerhet – som möjliggör ökad amerikansk närvaro i färöiska vatten – har också ingåtts. År 2024 etablerade Färöarna en egen representation i Washington, oberoende av den danska ambassaden. Samtidigt som Danmark investerar miljarder i försvaret av Arktis och Nordatlanten för att stödja NATO:s position i regionen, fortsätter det kontroversiella fiskeavtalet med Ryssland om tillgång till färöiska vatten. Avtalet anses blockera ett mer gynnsamt handelssamarbete med EU.
Särskilt Färöarnas samarbete med Ryssland om fisket utmanar grannländerna. Först efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 följde Färöarna EU:s sanktionspolitik, men det bilaterala samarbetsavtalet med Ryssland om fiskerinäringen fortsätter. Men vad är egentligen sant och falskt i frågan om avtalet? Och skiljer sig den färöiska överenskommelsen i någon avgörande grad från det som sker i Norge, där rysk fisk fortfarande förädlas för vidareförsäljning i EU med mera?
Tórshavn, Færøerne. Foto: Lisbeth Nebelong
Varför just denna kurs?
Utöver det internationella perspektivet tittar kursen också närmare på Färöarnas historia och nuvarande kurs mot självständighet. Efter de havererade suveränitetsförhandlingarna år 2000 upphörde diskussionerna om en lösgöring från riksgemenskapen. I stället började man lösgöra sig kulturellt, mentalt och ekonomiskt. Flera betydande ansvarsområden – fler än i Grönland – har återtagits från Danmark. Också det så kallade blockbidraget har trappats ner och utgör nu ca åtta procent av landets intäkter.
I september 2025 fick Färöarna grönt ljus att självständigt söka medlemskap i WTO och landet har från och med 1 januari 2026 en egen plats i Nordiska rådets presidium. Liksom Grönland är man nu ett självmedvetet samhälle som eftersträvar en mer jämlik relation med Danmark och Norden. Frågan är om Färöarna är på väg att lämna riksgemenskapen helt och hållet?
Näringsmässigt har Färöarna gått från ett traditionellt fiskesamhälle till ett modernt kunskaps- och upplevelsesamhälle. Förutom trålning efter bottenfisk som torsk och kolja, samt pelagiska arter som sill och makrill, har landet nått globala framgångar med odlad lax. Turismen bidrar också i allt högre grad till landets ekonomi och har vuxit stadigt under de senaste femton åren. Arbetslösheten i öriket har länge legat under en (1) procent, och mellan 2012 –2022 ökade befolkningen med hela 12,5 procent, från ca 48 000 till 54 000. Idag bor ca 55 000 personer på Färöarna, varav knappt hälften i huvudstaden Tórshavn.
Detta får du med dig:
• Kunskap om Färöarna och det danska riksgemenskapen förr och nu, landets politiska system och maktfördelningen med Danmark – och hur det påverkar de övriga nordiska länderna.
• Insikter i Färöarnas nya utrikespolitiska ambitioner och relationerna med de nordiska länderna samt till EU, USA och det kontroversiella samarbetet med Ryssland.
• Inblick i Färöarnas ekonomi och näringslivsutveckling, samt i en unik kultur där religionen fortfarande spelar en stor roll, och där traditioner både upprätthålls och utvecklas.
• Senaste nytt om klimatförändringarna och den gröna omställningen. Färöarna har stora utmaningar i att leva upp till nationella och internationella mål om utfasning av fossil energi.
• Inspiration för bakgrundsjournalistik och nyheter om Färöarnas geopolitiska betydelse, ekonomi, samhälle, demografi, kultur, klimat, turism mm.
• Möten med ledande färöiska källor inom forskning, politik, diplomati, näringsliv, kultur och media, som du kan använda i ditt journalistiska arbete efter kursen. Inbegripet samspelet med grannländerna i Nordatlanten.
• Nya bekantskaper och nätverk med kolleger från de nordiska länderna.
Kursledare:
Lisbeth Nebelong bodde i Tórshavn i tre år som barn och ung vuxen. Journalist och master i offentlig förvaltning; skrev sin masteruppsats år 2000 om Färöarnas självständighetsprocess. Sedan 2010 är hon författare till reseboken ”Turen går til Færøerne” (Resan går till Färöarna), och i juni 2026 kommer den sjätte upplagan att publiceras. Hon har också skrivit roman-trilogin ”Færø Blues” och en serie noveller om Nordatlanten.
Datum: 21–25 september 2026
Sista ansökningsdag: 5 juni 2026
Pris: 25 000 DKK
Stöd:
Danska journalister kan söka stöd från Mediernes Efteruddannelse. Vi vet ännu inte om kursen kommer med i ME:s katalog, men det går alltid att ansöka om individuellt stöd.
Svenska journalister kan söka stöd från SJF, som täcker hela kursavgiften. Du söker först till kursen hos NJC. Du måste sedan få besked från NJC om du har blivit antagen till kursen innan du ansöker om stipendiet hos SJF.
Norska journalister kan 2026 söka STUP-stipendium med följande deadlines: 1 februari, 1 maj, 1 september och 1 november.
Finska journalister kan ansöka om vårens stipendiebidrag från Jokes Foundation mellan den 2 april och den 7 maj, och Jokes fattar sitt beslut i början av juni. Finska journalister vid Yle kan också ansöka om KOURA-stipendier två gånger om året: den 1 mars och den 1 oktober.
I kurspriset ingår:
• Hotellvistelse i centrala Tórshavn på Hotel Hafnia (fyra nätter) inklusive frukost
• Returflyg tur/retur från Köpenhamns flygplats till Tórshavn
• Alla lokala transporter i samband med kursprogrammet
• Lunsj alle kursusdage
• Välkomst- och avskedsmiddag
Följande ingår inte:
• Resa till/från Köpenhamn
• Middag varje dag utom välkomst- och avskedsmiddag
• Reseförsäkring
Om återbud
Om du avbokar tidigare än 6 veckor före kursstart debiterar vi en administrationsavgift på 1 000 DKK. Om du avbokar senare än 6 veckor före kursstart debiterar vi hela priset, oavsett orsak. Privata konsumenter – dvs. om det är du och inte din arbetsgivare som betalar kursavgiften – har 14 dagars ångerrätt enligt den danska konsumentavtalslagen – räknat från den dag du får ett e-postmeddelande om att du har blivit antagen. Om Nordisk Journalistcenter ställer in kursen – oavsett anledning – får du naturligtvis full återbetalning av kursavgiften.
Frågor om kursinnehållet
John Frølich, centerchef, NJC
Mob: +45 20 950 945
E-post: jf2@dmjx.dk
Kristoffer Dahl Sørensen, projektkoordinator, NJC
Mob: +45 21 75 55 96
E-post: kds@dmjx.dk
Støtte og samarbejde
NJC har modtaget støtte til dette kursus fra Demos-programmet, der administreres af Nordisk kulturkontakt i Helsinki på vegne af Nordisk Ministerråd.
