NJC arrangerar i höst en ny grundkurs för nordiska journalister som vill bevaka försvar och säkerhet. Många faktorer gör det relevant för journalister i Norden att sätta fokus på bevakningen av försvarsområdet, menar kursledare och chefredaktör Peter Ernstved Rasmussen.
Av Kristoffer Dahl Sørensen
Under 00- och 10-talen önskade Sverige, Norge och Finland ofta ett närmare samarbete kring försvarsfrågor i Norden. Danmark däremot bromsade och prioriterade sitt försvarssamarbete med USA och Storbritannien.
Idag är situationen en annan. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Finlands och Sveriges nyliga medlemskap i Nato och återvalet av Donald Trump i USA har stärkt betydelsen av det nordiska försvarssamarbetet, och Norden är i hög grad tillbaka på den säkerhetspolitiska dagordningen, konstaterar en färsk analys från Dansk Institut for Internationale Studier (DIIS).
Journalisten och chefredaktören för den danska försvarstidningen OLFI, Peter Ernstved Rasmussen, har bevakat försvarsfrågor i över femton år och gav ifjol ut boken Forsvarsløs – når den største trussel kommer indefra. Rasmussen noterar att den nordiska viljan att stärka försvarssamarbetet nu, till skillnad från tidigare, är stor.
”Det är många som drömt om att stärka försvarssamarbetet i Norden, men det har alltid stupat på att vi trots våra likheter haft egna nationella särintressen. Norge var medlem i NATO, men inte i EU. Finland var medlem i EU, men inte i NATO. Detsamma gällde Sverige, medan Danmark var medlem i både NATO och EU”, säger Peter Ernstved Rasmussen och bedömer att de nordiska länderna nu i hög grad kan stötta varandra och gemensamt påskynda upprustningen.
”Jag är helt övertygad om att vi kommer att få se ett starkare nordiskt samarbete såväl ekonomiskt och militärt som materielmässigt. Samtidigt kommer det att ske en större integration av ländernas styrkor.”
Tillsammans med Anna Maris leder Peter Ernstved Rasmussen kursen Nordiskt försvar – upprustning för journalister, som NJC arrangerar den 20–24 oktober 2025 i Köpenhamn.
Ett område med många aspekter
Alla nordiska länder uppfyller idag Natos mål om att allokera två procent av BNP till försvaret, och Norden kan också producera stora delar av den militära materiel som Europas försvar behöver, konstaterar Peter Ernstved Rasmussen. Han tillägger att Danmark redan har köpt infanterifordon från Sverige, pansarskyddsfordon från Finland och missiler från Norge.
Nya norsktillverkade stridsuniformer ska börja levereras till soldater i de nordiska länderna från och med sommaren 2025. Uniformerna är det första exemplet på samnordisk införskaffning av försvarsmateriel. Under de kommande åren är det sannolikt att nordiska värnpliktiga kan komma att fullgöra sin tjänstgöring i ett annat nordiskt land, bedömer Peter Ernstved Rasmussen.
”I Danmark har vi ingen som kan hantera markbaserade luftförsvarssystem, något som både Sverige, Norge och Finland har erfarenhet av. Det måste vi lära oss, och samtidigt bygga upp hela strukturen från grunden. Vad skulle då vara mer naturligt än att skicka danska värnpliktiga till Finland, Norge eller Sverige?” säger Peter Ernstved Rasmussen och gläds åt att medier och journalister nu mer än någonsin prioriterar försvarsfrågor för att säkra en kritisk och grundlig bevakning av utvecklingen.
”Efter Rysslands invasion av Ukraina finns en bred förståelse bland medier, politiker och allmänhet för att försvar och säkerhetspolitik inte bara handlar om det militära. Det handlar också om energiförsörjning, klimatpolitik, hälsovård och krisberedskap – allt detta är säkerhetspolitik.”
Mer information och anmälan till kursen Nordiskt försvar – upprustning för journalister hittar du här.
Översättning: Jan Strang
