Undersökande journalistik blir allt viktigare. Därför är samarbete mellan grävande journalister avgörande: det ger större resurser för research och internationella nätverk ger en större genomslagskraft. Politiker och myndigheter tar nyheten mera på allvar om det finns en stor spridning och en täckning redan på en nordisk nivå.
Grävande journalister är ofta öppna för ett samarbete. Det kan vara att knyta kontakter och hitta gemensamma projekt på grävseminarier. Grävseminarier kan jämföras med väckelsemöten där frälsningen är att få höra om andras projekt och deras metoder.
De bästa resultaten uppnås om alla i ett grävprojekt är med från början. Det är svårare att komma in i materialet och hitta en ingång om det redan finns ett färdigt framresearchat material.
– Det är som att hoppa på ett tåg i farten, konstaterar Minna Knus-Galàn från YLE:s grävande program MOT. Hon gjorde en finländsk vinkling på SVT:s Uppdrag Gransknings research om oavlönade och kontraktslösa arbetare som byggde upp OS byn i ryska Sotschi.
Låg tröskel men mycket finns att göra
Tröskeln för nordiska grävsamarbeten är låg. Offentlighetslagstiftningen och kulturen i de nordiska länderna liknar varandra. Det finns också flera nordiska kopplingar inom näringslivet och organisationer.
Journalister jobbar dock mycket på en nationell nivå. Det kan också kännas besvärligt att kontakta en kollega i ett annat land.
De nordiska public service bolagen har ett organiserat samarbetsforum. Däremot är samarbetet mellan kommersiella medieföretag mera sporadiskt, detta trots att vi har medieföretag med verksamhet i flera nordiska länder.
Journalister jobbar dock mycket på en nationell nivå. Närsamhället, det lokala anses vara det som gäller för att fånga publiken. Men i en allt mer global värld så är närsamhället en liten kugge i ett större spel. Det kan också kännas besvärligt att kontakta en kollega i ett annat land.
Vikten av gräv ökar
Betydelsen och vikten av undersökande journalistik ökar. Jag ska här nämna några saker:
Vi har för det första den globala marknaden. Här verkar allt fler företag. Det kan vara allt från företag som flyttar produktionen utomlands till mångnationella företag. En del företag vill med alla medel uppnå vinst och det kan betyda olagligt eller omoraliskt beteende.
Sedan har vi en allt mer organiserad global brottslighet. Det är allt från organiserade motorcykelgäng som handlar med vapen och droger till odemokratiska organisationer som Nordiska motståndsrörelsen.
Det är också fråga om ett lands försök att påverka opinionen i ett annat land eller direkta cyberattacker. Ett annat globalt fenomen är värvningen av terrorister.
För det andra ökar behovet av undersökande journalistik när den ekonomiska politiken i flera länder styrs av nedskärningar. Det är en politik som drabbar olika grupper i samhället och då behövs konsekvensanalyser och klargörande om politikens syfte och motiveringar. Här är det också fråga om internationella institutioners verksamhet, t.ex. EU.
En annan tendens är att statliga och kommunala verksamheter, som till exempel trafikverk och elverk, bolagiseras. Det får negativa konsekvenser för insynen. Ett exempel: I Finland finns de flera kommunalt ägda elverksaktiebolag som gått med i kärnkraftsbolaget Fennovoima. Hur deras avtal ser ut och vilka ekonomiska skyldigheter de har när kärnkraftverket i Pyhäjoki ska börja byggas är en aktiebolagshemlighet.
Jag ska ge några exempel på gränsöverskridande grävande journalistisk, där tyngdpunkten ligger på vilka erfarenheter journalister har av att gräva tillsammans.
Erfarenheter av gränsöverskridande gräv
Under året 2016 kom historiens hittills största läcka med ca 11,5 miljoner dokument om hur företag och personer över hela världen har använt en advokatbyrå i Panama för att dölja sina tillgångar med så kallade brevlådeföretag.
Hundratals journalister över hela världen gick under ett drygt år igenom Panamadokumenten. Det hela organiserades av den internationella journalistorganisationen ICIJ.
Granskningen av dokumenten gjordes i största hemlighet. En nordisk grupp bildades med grävande journalister från Sveriges SVT, Finlands YLE, Norges Aftenposten, Danmarks DR och en frilansjournalist från Island.
För Nordens del kunde Panamadokumenten avslöja bland annat att Islands dåvarande statsminister hade gömt pengar i ett offshore bolag. Den nordiska banken Nordea hade hjälpt kunder att bilda offshore bolag i skatteparadiset Panama för att undvika skatt.
Att kunna lita på varandra
Erfarenheterna från samarbetet med Panamadokumenten var att alla i gruppen måste ha förtroende för varandra. Alla måste kunna dela all information med varandra och vara överens om tillvägagångssättet.
Flera grävande journalister säger att det är viktigt att ha förtroende för varandra. Att ingen lurpassar på den andra eller bränner av något innan man är i mål. Med ett större team kan man få fler idéer samtidigt som det finns ett bollplank.
Trots att vikten av grävande journalistik ökar, eller kanske just därför, så finns det oroväckande tendenser som hotar den undersökande journalistiken.
Hot mot den undersökande journalistiken
Med allt fler visselblåsare (whistleblowers) som läcker information med delikat innehåll, så får allt fler företagsledare och politiker kalla fötter. Det har vi sett i USA efter Wikileaks och Snowdens avslöjanden. Både Wikileaks grundare Assange och Snowden lever i exil för att undgå straff i USA.
I Finland begärde skattemyndigheterna att få ut Panamadokumenten. De grävande journalisterna Minna Knus-Galán och Kjell Lindroos hotades med husrannsakan och deras bolag YLE utsattes för politiskt påtryckning av dåvarande statsministern Alexander Stubb.
Ett annat problem inom dagens journalistik är okunskapen.
Public service bolaget YLE har överklagat till Helsingfors förvaltningsdomstol med hänvisning till källskyddet. Ärendet har ännu inte avgjorts i rätten.
Men som Süddeutche Zeitung (som fick alla Panamadokumenten) har konstaterat: Ger vi ut Panamadokumenten så är det sista gången vi ger ut några hemliga dokument överhuvudtaget. Om en visselblåsare inte får skydd finns det inget förtroende längre för media, och avslöjandena torkar in.
Tidsbrist och minskade resurser
Ett annat problem inom dagens journalistik är okunskapen. Tidsbrist och dålig bakgrundsinformation gör att många påståenden och åsikter får passera oemotsagda. Medier gillar också åsikter framom sakkunskap.
När desinformation sprids via etablerade kanaler som t.ex. MV-lehti i Finland, blir det allt viktigare att stå emot och avslöja lösa påståenden. Det visar inte minst Brexit och Donald Trumps presidentvalskampanj. Med andra ord populism ger enkla svar på svåra frågor där det skulle finnas så mycket mer att gräva i.
Ett annat stort hot är när etablerade mediehus av ekonomiska skäl skär ned på den grävande journalistiken. Detta gäller till exempel MTV i Finland. Den grävande journalistiken anses för dyr då det kan ta lång tid att få fram avslöjanden.
Visst har egna nyheterna blivit något av ett varumärke för etablerade mediehus. Korta gräv och enkla faktabaskörningar kan ge en hel del egna nyheter. Men de stora avslöjandena, kartläggningarna och berättelserna om vart samhället är på väg uteblir lätt om det inte ges tid för att gräva. Om inte de kommersiella medierna kan göra det så är detta en uppgift för public service.
För om journalistiken har rollen av en vakthund, det vill säga att kontrollera maktutövningen och dess konsekvenser har den undersökande journalistiken också rollen av en blodhund och en grythund. Det vill säga att spåra och gräva fram olägenheter och missförhållanden. Det kan också vara konsekvensbedömningar eller analyser med ett helikopterperspektiv där beslut, beteende med mera, sätts i ett större sammanhang för att se vart samhället är på väg.
Hur sprida god journalistik?
Det är lätt att slå fast att grävande journalistik ska intressera en bred allmänhet. Det är dock betydligt svårare att genomföra det i praktiken. Precis som med all seriös journalistik idag är frågan hur ska nyheter och bra berättelser nå en bred publik?
Nyheter i sig är inte längre något eftertraktansvärt på en infomartionsmarknad där allt flödar fritt och där publiken är allt mer fragmenterad. Mycket långt följer individen den egna bubblans värld.
En bra story, en bra berättelse kommer alltid att stå sig och ett bra gräv kommer alltid att väcka till insikt. Men i dagens flöde blir det allt viktigare att få ut nyheter och berättelser där publiken finns. I annat fall försvinner gräven lätt.
Den undersökande journalistikens trovärdighet ligger i att alltid få fram och presentera korrekt fakta. Arbetsverktygen för att nå dit har utvecklats. Det kan vara att få hjälp av publiken eller de som är direkt berörda av problemet man undersöker, det vill säga crowdsourcing. Med datajournalistikens hjälp kan databaser utnyttjas på nya sätt genom att ställa nya frågor om informationen eller så kan två eller flera databasers innehåll föras samman för att få fram nya samband.
Engagera och ge något unikt
Det gäller att fila på formen och se till att storyn delas på sociala medier. Det kan vara att engagera publiken och få med den i grävprocessen eller att få dem med i finansieringen av gräv. Det blir allt vanligare med fristående grävgrupper och grävsaiter som till exempel Long Play i Finland.
Det kan också vara att öppna upp grävprocesser och berätta hur man går till väga. Eller ta emot tips från allmänheten, vilket är ett led i tanken om att journalistiken ska ge det folket vill ha.
Men grävande journalistik ska inte bara ge det vad man tror att publiken vill ha. Konsumtionsjournalistik är bra men grävande journalistik är större än så.
I dagens värld där populismen florerar, där osanningar får sväva fritt, är det mycket viktigt att ta fram sådant som publiken inte visste att de skulle behöva veta. Analys, vägledning och upplysning om vad olika saker betyder och har för konsekvenser är viktiga gräv. Gräv om rörelser i samhället och om politiska bevekelsegrunder avslöjar samhällsutvecklingen och ger redskap för publiken att kunna förstå hur landet ligger till.
1 kommentar