Förhoppningarna är stora på den uppdaterade deklarationen om en nordisk språkpolitik som nu tas i bruk. Ny teknologi och digitalisering finns med för att stärka de små språken och språkintresset. Men hotet är att speciellt de unga hellre använder engelska.
Av Bengt Östling
– Språket spelar en viktig roll i att skapa gemenskap och tillit och stärka identitet, demokrati och delaktighet. Det är idag vi lägger grunden för framtidens nordiska samarbete och språkförståelse.
Statssekreterare Mikaela Nylander från det finländska undervisningsministeriet talade om en språkgemenskap med oanade möjligheter på ett seminarium om nordisk språkpolitik på Hanaholmen i början av april.
– De nordiska språken utgör en av grundpelarna i vårt samhälle och är med till att definiera vem vi är och vem Norden är. Kulturen och språket är vår viktigaste gemensamma samhällsinfrastruktur, sa för sin del Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann.
Båda talade om deklarationen om nordisk språkpolitik som godkändes för ett år sedan och nu implementeras under det finländska ordförandeskapet.
“Nationellt utmanande, med bantade insatser”
– Det är riktigt fint att språkdeklarationen är uppdaterad. Men den blir verklighet först när handlingsprogram och aktiviteter genomförs, påpekade Gunvor Kronman, verkställande direktör på det svensk-finländska kulturcentret Hanaholmen utanför Helsingfors.
– De största insatserna måste alltid göras nationellt. Den stora bördan lyfts i nationerna, med hjälp av ministerrådets verktyg och idéer.
Kronman pekade på utvecklingskedjan som inte är smickrande. Det har varit en successiv bantning av insatser över flera årtionden. Hon hörde till den första generationen nordjobbare och nordplussare. Då sågs sommarjobb och studier i övriga Norden som en lysande ide. Men nu sjunker mobiliteten.
Under språkundervisningens guldålder läste man fem språk i skolan. Också här vill man banta och skära ner. Samtidigt dras de nordiska lektoraten in, ett efter ett, beklagade Gunvor Kronman. Hon hoppades att språkdeklarationen blir en väckarklocka för att vända utvecklingen, med stora insatser till exempel i lärarutbildningen.
Ett faktum enligt Kronman, och kanske ett problem, är att finländarna och islänningarna måste arbeta hårdare för att uppfylla ett löfte i språkdeklarationen, nämligen att alla talar eller åtminstone förstår ett annat skandinaviskt språk än det egna.
Engelska minskar Norden-intresse och arbetsrörlighet
Vi får inte missa den helt unika möjligheten att prata på vårt eget skandinaviska språk, säger Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare.
– Om vi alltid tar till ett språk som inte hör naturligt hemma i Norden, när vi slår över i engelska, så riskerar vi snart kunskapen och intresset för våra grannar. Därmed mister vi otroligt många andra saker. Exempelvis att det är helt naturligt att etablera företag på tvärs av våra gränser, söka jobb, ta studier i övriga Norden.
Karen Ellemann tog sig själv och sin danska som exempel.
– Jag talar ju långsamt och mycket tydligt. Ändå finns det en del nordbor som försöker tala engelska med mig. Då blir jag förbannad – verkligen. Jag smiler lite och säger: Om jag nu talar långsamt och tydligt. Tror du inte du kan förstå vad jag säger? Och jo, kanske. Då går det, förklarade Karen Ellemann.
Hon vill verkligen insistera på det gemensamma språket. Det kräver en vilja till att samarbeta. Där kommer Karen Ellemann in på samarbetet mellan de nationella språknämnderna och terminologisamarbetet som också nämns i deklarationen och arbetsplanen.
Den tidigare nordiska språkdeklarationen blev godkänd år 2006. Det är ju inte så länge sedan, konstaterade Karen Ellemann.
Men språkteknologi var inte i samma läge då som idag. Digitaliseringen var inte en självklar del av vår vardag. Ingen talade om kunstig intelligens. Nu gör vi det, men med olika ord och beteckningar.
Frågan på konferensen på Hanaholmen var om digitalisering kan rädda nordisk språkförståelse. Det gavs inga svar, men några konkreta exempel.
Projektet Språkboost är en avgiftsfri webbplats för alla som vill lära sig svenska och finska och deras lärare. Det finländska Undervisnings- och kulturministeriet har finansierat produktionen av denna informationsplattform och materialbank för språkinlärning.
Borealium presenterades som ett hjälpmedel och verktyg för små, nordiska språk, med t.ex. en mobilapp för ett samiskt tangentbord. Det är gjort vid Norges arktiske universitet med nordisk finansiering.
Ett tredje projekt som presenterades var Atlantbib. Det är ett skolprojekt för Norden, Baltikum och Sydslesvig, med digitala faktaböcker producerade av elever och lärare, finansierat med stöd från Nordplus.
Artikeln publicerades i Arbeidsliv i Norden den 30 april 2025. Denna version är en förkortad utgåva.
