Grönländska medier gör ett bra jobb med bevakningen av valet men debatten om självständighet överskuggar alla andra viktiga frågor för landet, säger Jørgen Chemnitz, journalist och fotograf samt kursledare för NJC på Grönland.
Kirstine Ottesen
När valet till det grönländska parlamentet Inatsisartut hålls den 11 mars sker det i kölvattnet av massiv internationell uppmärksamhet, dels orsakad av de aktuella geopolitiska utspelen från USA, dels på grund av en historisk dokumentär om Grönlands komplicerade relation till Danmark. Filmen avpublicerades efter kontroverser som även ledde till avgång för en av de ansvariga redaktörerna vid Danmarks Radio.
Det nya intresset för Grönland märks på antalet utländska journalister i Nuuk, säger journalisten och fotografen Jørgen Chemnitz, själv född och bosatt här. Chemnitz är också ledare för NJC:s kurser i Grönland.
”Vi får nu mer uppmärksamhet än någonsin. Häromdagen stötte jag på en utländsk journalist som försökte göra en vox-pop med två yngre kvinnor på gatan. Han förhandlade länge men de avböjde att delta. Lite senare hörde jag dem skratta högt åt det faktum att en utländsk journalist överhuvudtaget velat prata med dem. Vi på Grönland är rätt konfliktskygga och introverta, vilket ju inte passar så bra ihop med journalistikens själva väsen.”
Svåra förhållanden för journalistik
Enligt Chemnitz kan situationen för grönländska medier sammanfattas i två punkter: man saknar dels ekonomiska resurser, dels yrkeskunnig arbetskraft. Många utbildade journalister väljer bort reporterjobbet och söker sig till vad Chemnitz kallar ”vanligt 9–16-arbete” i någon bättre avlönad sektor.
”Med tanke på förutsättningarna tycker jag att de grönländska medierna gör ett styvt jobb. Också vad gäller bevakningen av valet”, säger han. ”Public service-bolaget KNR drar till exempel runt till fyra olika städer på västkusten och arrangerar politiska debatter. Det är ett vansinnigt dyrt projekt och skulle tära hårt på budgeten för vilket mediehus som helst. Så hatten av för dem.”
”Fler ämnen i fokus, tack!”
Samtidigt önskar Chemnitz att grönländska journalister kunde fokusera på annat än den eviga debatten om Grönlands självständighet.
”Det viktigaste, på gott och ont, är förstås självständighetsdebatten. Men den överskuggar många andra saker som också är otroligt viktiga. Som att grundskolan i Grönland inte lyckas förse barnen med färdigheter för att komma vidare i livet, till exempel vad gäller främmande språk. Och att vår sjukvård är nära att kollapsa. En bekant som lider av svåra ryggsmärtor har till exempel inte lyckats få tid hos en läkare. Självständighetsfrågan gör att många andra oerhört viktiga ämnen aldrig får tillräcklig uppmärksamhet.”
För nordiska journalister som bevakar eller vill bevaka Grönland finns det enligt Chemnitz två bra sätt att lära sig mer om landet. Det ena handlar om att sätta sig in i de aktuella säkerhets- och geopolitiska frågorna. Det andra är att gå NJC:s Grönlandskurs.
”Mitt bidrag som kursledare är mera som ett mjukt paket. Jag vill förmedla en känsla för den grönländska folksjälen. Under kursen träffar vi bland annat lokala gymnasieungdomar och bekantar oss med grönländsk konst och historia. Båda tillvägagångssätten är lika viktiga, det är inte antingen/eller.”
Oversat af Jan Strang
