Public service-stationen Yle i Finland står inför ett omfattande sparprogram som kan leda till historiskt många uppsägningar, som mest 375 personer. “Antalet hotade jobb är det största någonsin i den finländska mediebranschen”, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho.
Af Lena Skogberg
Hur mycket får public service kosta? Det har varit en het potatis i Finland under flera år och kan exemplifieras med att Sannfinländaren Jussi Halla-aho i januari 2024 föreslog att Yles budget borde bantas med en fjärdedel, eller 25 procent.
Jussi Halla-aho är i dag talman i riksdagen. Så mycket som 25 procent blev det inte, men public servicekanalen står ändå inför en historiskt stor nedskärning.
I korthet handlar det om att Yles budget ska bantas med 66 miljoner euro fram till år 2028. Sparkravet motsvarar ungefär 10 procent.
Årligen handlar det om 19 miljoner euro under de kommande fyra åren. Budgeten i år är 594 miljoner euro, varav en betydande del är personalkostnader.
Sannfinländaren Halla-ahos kommentar har väckt mycket uppmärksamhet men själv påstod han vid tiden för utspelet att det ingalunda var politiskt.
“Att skära i budgeten löser inte problemen med den förvrängda journalistiken”, kommenterade han.
Bakom det faktiska nedskärningsbeslutet ligger i stället en parlamentarisk arbetsgrupp, bestående av samtliga partier i den finska riksdagen. Gruppen hade i uppgift att dra upp riktlinjerna för Yles finansiering för de kommande fyra åren.
Interna stridigheter försenade arbetet med flera månader men till slut lyckades gruppen enas om den kompromiss som nu tvingar Yle att spara. Det var i september efter att gruppen hållit 33 möten.
Tufft sparprogram
Vad nedskärningarna betyder i praktiken fick finländarna en föraning om den här veckan då Yle meddelade att man inleder ett omfattande sparprogram.
“Vi planerar att minska organisationen, med målet att effektivisera”, säger Yles vd Merja Ylä-Anttila i ett pressmeddelande.
Sparprogrammet kan leda till att högst 375 personer sägs upp. 1 798 fast anställda personer omfattas av förhandlingarna.
”Det är mycket beklagligt att det också kan bli fråga om personalminskningar. Behovet av att anpassa finansieringen är så stort att vi står inför mycket svåra beslut”. kommenterar Ylä-Anttila.
Sparkravet kommer att märkas i innehållet, fortsätter hon, även om antalet radio- och tv-kanaler hålls oförändrat tills vidare.
I sparprogrammet ingår även en viss automatisering av verksamheten med hjälp av artificiell intelligens. Yle ska också göra sig av med fastigheter.
“Vi planerar en förändring som skapar förutsättningar för Yles framtida utveckling och bevarar vår starka public service-grund, även om finansieringen minskar i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens beslut”, säger Ylä-Anttila.
Historiskt många
Journalistförbundets ordförande Hanne Aro betecknar de planerade nedskärningarna som historiskt omfattande.
”Jag hoppas att de som fattat beslutet förstår vilken inverkan det kommer att ha på inhemska medier, kultur och mediebranschen som helhet”.
Aho förutspår i ett pressmeddelande att konsekvenserna av sparprogrammet kommer att synas i branschen under en lång tid framöver. Hon befarar att fler uppsägningar kan följa nästa år, 2025.
”Nedskärningarna kommer att ha en stor inverkan på nyheter och aktualiteter, inklusive regionala nyheter. Det har varit klart från början att Yle inte kan genomföra nedskärningarna utan att det påverkar medborgarnas rätt till information”, säger hon.
Yle och nedskärningarna
- Mervärdesskatten för Yle höjs från 10 till 14 procent från år 2026. Det innebär att Yles finansiering minskar med 19 miljoner euro per år.
- Yles årliga kostnadsindex fryses 2025–2027. Det betyder att Yles budget år 2027 är 47 miljoner euro mindre jämfört med hur läget vore utan indexfrysningen.
- Yle ska öka inköpen av inhemska produktioner med 15–20 procent till år 2030. Det handlar om 78–82 miljoner euro.
- Yle ska öppna upp sin verksamhet och ekonomi för att öka transparensen, likaså personalkostnaderna. Yles förvaltningsråd kommer övervaka att pengarna används effektivt.
- Yle-skatten, 163 euro per person årligen, ska utvärderas.
Källa: Yle
Lena Skogberg är nordisk korrespondent i Köpenhamn för Hufvudstadsbladet och medlem av NJC:s advisory board
