Lokalnyheter hjälper ukrainare att hålla fast vid sin vardag efter nästan fyra års krig, säger lokaljournalisten Maryna Osipova. En studievistelse vid Nordisk Journalistcenter gav henne ny inspiration att fortsätta sitt arbete.
Av Andreas Faurskov Groes
I den nordukrainska staden Tjernihiv går invånare till jobbet eller skolan och flanerar i centrum mellan flyglarm, bombningar, begravningar och förstörda byggnader. Nästan fyra år efter den ryska invasionen har kriget blivit en del av vardagen.
Femton mil norr om Kyiv ligger Tjernihiv, en stad i Malmös storlek. Orten har också gett namn till den omgivande regionen, Tjernihiv oblast, som gränsar till både Ryssland och Belarus. Det är här Maryna Osipova bor och arbetar som journalist på mediebolaget Visnyk CH, som med sexton anställda är ett av de största i regionen. Man bevakar främst lokala och regionala nyheter och enligt Maryna Osipova är det just lokaljournalistiken som spelat en avgörande roll under kriget.
”Jag ser mitt arbete som oerhört betydelsefullt. Särskilt nu under kriget är det viktigt att finnas till för läsarna så att de fortfarande kan läsa också om civila vardagshändelser. Det hjälper lokalbefolkningen att hålla fast vid sina rutiner och ett normalt liv”, säger hon när NJC-journalisten träffar henne i Ukraina.
Minfält, mörka nyhetsredaktioner och nya vanor
Efter att den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 har Maryna Osipova kunnat märka hur hennes arbete som journalist förändrats.
”Det finns flera områden som jag inte längre kan besöka i kommuner som gränsar till Belarus eller Ryssland. Skogar och åkrar är minerade och det är omöjligt att rapportera därifrån”, säger hon.
Det är inte bara i gränstrakterna som kriget har försvårat hennes arbete. Ryska styrkor fortsätter att bomba ukrainsk infrastruktur och redaktionen på Visnyk CH upplever regelbundet strömavbrott.
”Tidigare använde vi stationära datorer på redaktionen men nu har vi alla bärbara, vilket gör det möjligt att fortsätta jobba även när strömmen går. Vi har också många powerbanks och en generator tillhanda”, säger Maryna Osipova.
Och kriget har påverkat mycket mer än de praktiska förutsättningarna för arbetet. Sättet journalisterna interagerar med källor har också förändrats.
”Till exempel angav vi förr alltid fullständiga namn på våra källor. Efter invasionen gör vi inte alltid det, eftersom det kan vara farligt för dem att samarbeta med oss”, säger hon.
Erfarenheter över gränserna
Internationella samarbeten och nätverk har gett Maryna Osipova inspiration och nya kontakter i arbetet som journalist. Under en studieresa till Danmark tidigare i år, som NJC arrangerade i samarbete med ukrainska IRMI, fick hon och femton ukrainska journalister möjlighet att utbyta erfarenheter med danska och nordiska kollegor och media.
”Först och främst fick vi nya bekantskaper. I somras kom till exempel en dansk kollega på besök till vår redaktion, och jag kunde visa honom hurudant vardagslivet i Tjernihiv och regionen vid gränsen är”, säger hon.
Studieresan och mötet med nordiska kollegor gav Osipova nya erfarenheter som hon ämnar använda i sitt arbete som lokaljournalist, till exempel hur Visnyk CH kan utvecklas som mediekanal, trots att landet är i krig.
”För oss är det viktigt att se hur lokala medier arbetar för att stärka sina lokalsamhällen och hur vi kan attrahera en ung publik. Det handlar också om att förstå hur Visnyk CH kan bli mer hållbar både ekonomiskt och i relation till våra läsare”, säger Maryna Osipova.
Andreas Faurskov Groes studerar journalistik och går tredje terminen på DMJX. Han reste till Ukraina som en del av kursen ”Foreign News Reporting”, som han läste tillsammans med andra utbytesstudenter.
Nordiska Journalistcentret fortsätter sin verksamhet för ukrainska journalister under 2026. Bland annat planerar vi fler studieresor till Norden med syftet att inspirera och skapa nätverk mellan nordiska och ukrainska journalister. Verksamheten finansieras av Nordiska ministerrådet.
