Fortbildningsprogrammet “Ny Kollega” har i sex år hjälpt journalister med flerkulturell bakgrund in i den svenska mediebranschen. I Danmark däremot anser chefredaktörer att problemen överskuggar fördelarna med programmet, visar en undersökning utförd av NJC.
Av Kristoffer Dahl Sørensen
När den 31-åriga afghanska tv-journalisten Nilofar Langar för sju år sedan tvingades fly från Afghanistan var framtiden oviss. Tillsammans med sin familj fann hon trygghet i Sverige, men att återstarta karriären som journalist verkade omöjligt.
”Den slags jobb hade jag nog ingen chans att få, trodde jag. Det fanns väldigt få journalister med utländsk bakgrund”, berättar hon.
Efter några år som frilans bestämde hon sig för att söka in till Ny Kollega, ett fortbildningsprogram för utlänningar utvecklat av Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Syftet med programmet att öka mångfalden på redaktionerna och ge invandrare och flyktingar med journalistbakgrund bättre möjligheter att få in en fot i den svenska mediebranschen.
Programmet består av bland annat språkutbildning, ny journalistisk kompetens och fyra månaders praktik på en redaktion. På tio effektiva månader rustas deltagarna med insikter och färdigheter för att kunna arbeta i den svenska medievärlden.
Nilofar Langar hade inga höga förväntningar när hon 2024 startade på Ny Kollega. Men efter en tid insåg hon de egna språkkunskaperna och hennes kulturella bakgrund var värdefulla. Efter Ny Kollega-programmet fick hon några tidsbundna anställningar och senare fast tjänst på tidigare praktikplatsen Sveriges Television (SVT) i Helsingborg. Där arbetar hon idag som lokalreporter och skriver om flyktingskap och invandrare, men också en mängd andra ämnen.
”Det jag kan bidra med är tillgång till delar av samhället som tidigare varit svåra för mina svenska kollegor att komma in i. Det finns många människogrupper i Sverige som ligger utanför de svenska mediernas blick.”
Tillgång till nya källor
Källtillgång till särskilda etniska miljöer och nya språkkompetenser på redaktionerna kunde göra det intressant att utvidga Ny Kollega-programmet också till Danmark. Det anser så gott som samtliga tio chefredaktörer på danska lokal- och regionalmedier som NJC intervjuat för att kartlägga intresse och behov, inspirerat av den svenska modellen.
”Vi upplever ofta betänklighet hos vissa källor när det gäller att prata med medier. Om vi hade kollegor som behärskade språket skulle det förbättra relationen och tillgången. Det är svårt att få in det andra perspektivet på redaktionen,” säger Jakob Herskind, redaktions- och nyhetschef på TV 2 Fyn, en av de medverkande chefredaktörerna i NJC:s förstudie.
Bättre idékläckande, ökat samhällsansvar och en mer mångfaldig arbetsplats lyfts fram som andra potentiella fördelar med att utvidga Ny Kollega till Danmark. Ju fler olika perspektiv på samhället en nyhetsredaktion har, desto bättre – det är chefredaktörerna eniga om. Några upplever också att de går miste om nyhetsuppslag som är relevanta för en stor grupp invånare i bevakningsområdet, eftersom deras journalister ofta har en rätt homogen bakgrund.
Agendan rör på sig i Sverige och Norge
I Norden har etnisk mångfald inom medierna kommit upp på dagordningen under senaste år. Ny Kollega-programmet stöds av Bonnier News, SVT, Sveriges Radio, Schibsted och Stampen Media som representerar sexton lokaltidningar i Västsverige.
Motsvarande fortbildningsprogram i Norge heter “NRK FleRe” och har existerat sedan 2008. I år mottog man hela 377 ansökningar, vilket är nytt rekord.
Ett liknande färskt initiativ på tidningen Sydsvenskan är trainee-programmet “Ungredaktion” som ska locka yngre skribenter med flerkulturell bakgrund för att bevaka och spegla livet i Malmö och Lund.
I Danmark är agendan inte lika långt hunnen. Ett försök mellan tre större danska mediehus att etablera ett liknande program strandade i fjol. Uppbackningen visade sig vara begränsad och projektet försvårades av dansk lagstiftning som inte tillåter positiv särbehandling baserad på etnicitet.
Idag är fem–sex procent av de anställda i danska mediebranschen av ”utländsk härkomst” och knappt en procent av nyhetsinnehållet är producerat av journalister med etnisk minoritetsbakgrund, visar forskning på området.
Hindren väger tyngst
De danska chefredaktörerna i förstudien är väl medvetna om problemen med underrepresentation i branschen, man vet att det finns en ”blind fläck”, som en av dem uttrycker det.
Men även om de kan se fördelarna med det svenska Ny Kollega-programmet – både ur samhälls- och integrationsperspektiv och när det gäller att förbättra den journalistiska produkten och redaktionella processer – verkar de lagliga hindren och de praktiska utmaningarna åtminstone tills vidare väga tyngre. Farhågor som chefredaktörerna uttrycker är huruvida de sökandes språkkunskaper och lokalkännedom är tillräckliga, och om de är yrkesmässigt rustade att klara sig i en hektisk och ekonomiskt pressad vardag.
Flera påpekar också att den etniska dimensionen inte är den enda utmaningen redaktionerna har. Mångfald på redaktionen handlar minst lika mycket om kön, ålder, familjebakgrund och bostadsort. Kompetensen och individen är viktigare parametrar än etnicitet, framhåller man.
Språket är avgörande
Nilofar Langar är inte det minsta tveksam: Ny Kollega-programmet förändrade hennes liv och karriär i Sverige till det bättre. Även om det svenska språket har varit en utmaning klarar hon sig idag på lika villkor med sina kollegor – och det är avgörande, berättar Göran Eklund, redaktionschef och ansvarig utgivare för SVT Nyheter i Skåne.
”Vi ställer samma krav på alla. Språket måste man behärska för att kunna göra intervjuer med makthavare. Samtidigt är det viktigt för oss att ge plats åt så många perspektiv som möjligt, och det har lett till nyheter som vi annars inte hade fått.”
NJC:s förstudie genomfördes under oktober–december 2025. Tio ledande medarbetare, främst chefredaktörer, på danska lokala och regionala medier intervjuades för att kartlägga behovet av ett Ny Kollega-program i Danmark.
NJC:s förstudie är en del av projektet ”Ny Kollega i Norden – större mångfald på nyhetsredaktionerna” som stöds av Nordiska ministerrådet.
Institutt for Journalistikk i Norge har liksom NJC också varit partner, medan projektet koordinerats av Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i Sverige.
Resultaten från NJC:s förstudie presenterades på en konferens i Stockholm den 16 januari 2026, arrangerad av Medieinstitutet Fojo inför ett hundratal branschdeltagare.
Om Ny Kollega Sverige
- Grundat 2021 av Medieinstitutet Fojo
- Kursen pågår i 10 månader (2 terminer)
- Till antagningen 2026 sökte 86 personer till 22 platser
- Sammanlagt 64 personer har deltagit sedan 2021
- Deltagare fr. bl.a. Afghanistan, Kina och Eritrea
- Programmet kombinerar journalistisk teori med praktik hos SVT, Schibsted Media, Sveriges Radio, Stampen eller Bonnier News.
- Praktiklönen betalas av mediehusen och uppgår till 50 % svensk minimilön (10 000–12 000 kr brutto)
- Undervisningen kombinerar obligatoriska webbinarier varannan vecka med fysisk undervisning om bl.a. pressetik och intervjuteknik. Språkcafé och löpande inlämningar ingår också.
- Samtliga deltagare tilldelas en mentor
- Drygt hälften av dem som genomfört programmet hittar någon form av anställning inom den svenska mediebranschen
Källa: Medieinstitutet Fojo
