Vad gör Sverige? Det vill vi gärna veta!

Aktuelt, Folk i Norden,

Man ska inte missförstå Berlingskes motiv för att anställa en nordisk korrespondent på heltid. Det handlar om att läsarna är väldigt intresserade av Sverige.

Artikeln publiceras i samförstånd med Foreningen Norden, Danmark där den ingår i ett tema i tidningen Nordiske, skriven av chefredaktören Esben Ørberg.

– Min tjänst har uppstått efter ett mätbart läsarbehov, säger Berlingskes nordiska journalist Peter Suppli Benson. Han tillägger att intresset också går åt andra hållet.

-Det är välkänt att svenskar älskar Köpenhamn, men jag är ändå positivt överraskad över hur väl jag blir mottagen i både Norge och Sverige, och det gäller alla typer av källor och i alla ämnen. Alla vill prata med en dansk journalist, säger Benson, som medger att källorna förmodligen noterar att han kommer från en av de stora danska tidningarna.

Benson har gjort en hel del iakttagelser om vad det innebär att vara nordisk – dem återkommer vi till. Först ska vi ringa in hur korrespondenten uppfattar och beskriver sitt journalistiska ämnesområde.

Pandemin störde bilden
Peter Suppli Benson har varit Nordenkorrespondent i snart två år varav det första året till stor del handlade om ett ämne.

– Pandemin störde helheten. Jag skrev i stort sett inte om något annat än coronakonsekvenser. Danmark och Norge hanterade smittan väldigt lika och i stor kontrast till Sverige.

– Om vi pratar om något annat än corona, och lyckligtvis gör vi det mer och mer, blir mitt förhållningssätt ofta det vi kallar spegelhistorier, det vill säga berättelser där vi speglar oss i de andra nordiska länderna – och faktiskt också Tyskland. Hur gör vi i förhållande till dem? Varför gör vi det annorlunda?

– Vårt förhållningssätt är ofta väldigt konkret genom att det handlar om människor och konkreta händelser som vi kan förvandla till en trend eller se i ett sammanhang av händelser i ett annat nordiskt land.

Nordiska rådet är sällan intressant
– Det är sällan Nordiska rådet som vi är intresserade av. Överordnade förhållanden intresserar inte läsarna. De här månaderna handlar det ofta om spänningarna mellan Ryssland och Ukraina å ena sidan och Sverige-Finland å den andra. (Intervjun genomfördes innan Ryssland invaderade Ukraina, red.) Jag strävar efter att skriva relevanta historier över nationsgränserna.

– Jag är till exempel förvånad över att det finns en hel del historier om nepotism och korruption. Senast såg vi hur medlemmar i norska Stortinget fuskade genom att ha lägenheter i Oslo på skattebetalarnas bekostnad utan att vara berättigade till det. Jag hade inte trott att fusket var så omfattande. Det bidrar därmed till att skapa en bild av ett inte fullt så harmoniskt Norden som vi trodde.

Peter Suppli Benson har alltid haft nära till Sverige eftersom hans pappas familj är svensk. Han ser också fram till att upptäcka och beskriva hur många grundläggande värderingar vi har gemensamt i Norden.

Stora likheter, stora upplevda skillnader
– Vi vill ha samma typ av samhälle, och vi har samma uppfattning om hur människor ska bete sig mot varandra. Men ju mer jag dyker ner i den nordiska folksjälen, desto mer förvånad blir jag också över hur olika vi är. Vi upplever i alla fall varandra som väldigt olika.

– För inte så länge sedan bevakade jag några av de grupper i Sverige som förbereder sig för krig eller andra nödsituationer, de så kallade preppers. Det finns många av dem och de blev mycket förvånade när jag kunde säga att de nästan inte har några meningskamrater i Danmark.

Peter Suppli Benson tror också att danskarna är imponerade av svenskarna.

– Vi ser upp till svenskarna på grund av deras musik, bilar, tennis och politiska neutralitet. Men även om svenskarna är mycket intresserade av vad som händer i Danmark, så är de också kritiska.

– De tycker att vi är för direkta när vi till exempel sätter nationalitet på kriminella. Svenskarna tycker att vi stigmatiserar vissa befolkningar. Det är också min erfarenhet att danskarna är mer oförskämda än svenskarna, och att svenskarna är mer väluppfostrade än vi är med allt vad det innebär av för- och nackdelar, säger Benson.

Efter Rysslands invasion av Ukraina, som skedde strax efter Bensons samtal med Norden, har vi bett honom om en reflektion över det nordiska samarbetet sett i ljuset av kriget.

– Kriget i Ukraina och det ryska hotet mot länderna runt Östersjön kan nästan bara föra de nordiska länderna närmare varandra. Det är tydligt att framför allt Sverige och Finland nu rör sig allt närmare varandra – både politiskt och militärt. Men det är mitt bud att Danmark nu kommer att bli mer intresserat  att tala med och närmare både Sverige och Finland. Vi har redan sett att det militära samarbetet har ökat, och det kommer förmodligen att bli ännu tätare. Så kriget kan – sett i ett danskt perspektiv  – verkligen återuppväcka viljan att rikta fokus på de nordiska relationerna.