Intervju: Grönlands stora röstmagnet i danska folketinget Aaja Chemnitz säger sig vara i grunden nöjd med riksgemenskapen och samarbetet med Danmark, men ser också fram emot att Grönland ska upptas som fullvärdig medlem av Nordiska rådet. Här ger hon sin syn på de grönländska relationerna till Danmark och Norden.
Av Esben Ørberg, redaktör för tidningen Nordiske/Foreningen Norden
Vi träffas på Aaja Chemnitz rymliga rum på Christiansborg, varifrån hon målmedvetet bedrivit grönländsk politik i det danska folketinget i snart tio år. Chemnitz, 46, som representerar vänster-separatistpartiet Inuit Ataqatigiit (IA), drömmer om större jämlikhet mellan Danmark och Grönland inom riksgemenskapen, men ser också att utvecklingen nu går i rätt riktning.
Grönland är en del av riksgemenskapen mellan Danmark, Färöarna och Grönland. Två grönländska mandat i det danska folketinget är ett uttryck för riksgemenskapen unika konstruktion, där Grönland på vissa områden delar beslutsfattandet med Danmark, medan det grönländska självstyret bestämmer över i stort sett samtliga inre angelägenheter.
Med över 27 procent av de grönländska rösterna sitter Aaja Chemnitz på ett ovanligt starkt folkligt mandat. Så hur ser hon och hennes väljare på rigsfælleskabets tillstånd idag?
Haltande anpassning till välfärdssamhället
Aaja Chemnitz tar historisk sats i år 1950 då den så kallade Grönlandskommissionen avgav sitt betänkande om modernisering av landet – ”början på införandet av den nordiska välfärdsmodellen på Grönland”. Nu skulle grönländarna jämställas med danskarna och bägge samhällen lyftas till ”samma nivå”.
”Under 1960- och -70-talen drev man igenom stora förändringar av det grönländska samhället, vilket 1979 ledde till hjemmestyret, det stora genombrottet för Grönlands självstyre och välfärd. Men det gick nog lite för fort. Eller snarare anpassades välfärden inte tillräckligt bra till våra förhållanden. Grönländarna blev påtvingade den danska modellen, men var inte heller själva tillräckligt bra på att formge den för det grönländska samhället”, säger Chemnitz.
”I Grönland har vi ett mer kollektivistiskt tänkesätt än i Danmark. Gemenskaperna och familjerelationerna är bredare. Vid till exempel familjerådgivning behöver vi tidiga uppsökande insatser, där inte bara föräldrar och barn involveras, utan även farbröder och fastrar, och far- och morföräldrar.”
Aaja Chemnitz nämner utnämningen av Danmarks arktiska ambassadör som ett av de ”diplomatiska spel” från vilka Grönland inte kan acceptera att bli utestängda. Foto: Emil Staach, norden.org.
Vid fler förhandlingsbord än tidigare
”Bara i år har jag deltagit i fem, sex förhandlingar i Folketinget som jag inte skulle ha varit inblandad i för bara några år sedan. Försvarsuppgörelsen är ett bra exempel. Den ger oss inblick i försvarsområdet som helhet och möjlighet att komma med egna förslag, till exempel att vi i Arktis kunde få användning för fregatter som annars patrullerar i Östersjön. Samtidigt är det mycket beroende på den enskilda ministern huruvida jag involveras i diskussionerna. Vissa ministrar glömmer helt enkelt bort Grönland – medvetet eller omedvetet.”
Chemnitz och hennes regeringsbärande parti IA, systerparti till danska Socialistisk Folkeparti (SF), är i grunden anhängare av grönländsk självständighet, men har vad Aaja Chemnitz kallar ett ”pragmatiskt förhållande” till Danmark.
”Vissa vill ta avstånd från Danmark, men inte vi. Vi anser att Grönland ska öppna sig mer mot världen och särskilt mot dem som vi delar värdegemenskaper med, så som just Danmark, EU eller USA.”
”Grönland är en del av Arktis och samtidigt en del av Norden. För att utvecklas på egna villkor ska vi ta det bästa från två världar – språkligt, kulturellt och marknadsmässigt. Det är ett faktum att Grönland sticker ut i jämförelse med Danmark och resten av Norden. Vi är en tidigare koloni med alla de utmaningar som det fortfarande innebär. Och kanske är det just därför vettigt att vara medlem av samhörigheter som riksgemenskapen och den nordiska gemenskapen.”
När det gäller Norden har Aaja Chemnitz både hopp och förväntningar om att man ska utvecklas till vad hon kallar en ”verklig gemenskap”.
”Vår landsstyreformand (den grönländska regeringsledaren Múte Bourup Egede, red.) sade nyligen att man inte delar sina vänner i A- och B-klass – alla måste vara lika värda. Han syftade på att Grönland fortfarande inte är fullvärdig medlem av Nordiska rådet, vilket är något vi borde rätta till. Vi måste göra oss av med statsdefinitionen i Helsingforsavtalet som förhindrar de autonoma regionerna att uppnå fullt medlemskap. Vi kräver helt enkelt att involveras i beslut som berör oss: ’Inget i Grönland utan Grönland’, som vi brukar säga.”
Aaja Chemnitz nämner utnämningen av Danmarks arktiska ambassadör som ett av de ”diplomatiska spel” från vilka Grönland inte kan acceptera att bli utestängt.
En ögonblicksbild från språkdebatten på Folkemødet på Bornholm i somras. Aaja Chemnitz är omgiven av Föreningen Nordens ordförande Lars Barfoed och den färöiska folketingsledamoten Anna Falkenberg från partiet Sambandsflokkurin. Foto: Andreas Omvik
Investeringar för ekonomisk utveckling
Ett av de större problemen på Grönland enligt Chemnitz är utvecklingen av det lokala näringslivet och dess villkor.
”Vi har två pågående projekt för utvinning av råvaror i Grönland, och det är inte tillräckligt. Flera stora investeringar behövs. Enligt självstyrelagen är ekonomisk tillväxt ett villkor för att ta över fler av de ärenden som idag sköts från och av Danmark, så vi behöver investeringar från både EU och USA. De amerikanska investeringar som kommer genom utvecklingsprogrammet US Aid är främst symboliska och i verkligheten investeringar i USA självt – inte i Grönland.”
Chemnitz tillägger att hon fortsatt sätter sitt hopp till att Danmark och EU kan skapa förutsättningar för utvinning av råvaror på Grönland. Med EU har man nyligen ingått ett avtal om utvinning av grönländska sällsynta jordartsmetaller, för att minska EU:s beroende av Kina.
”Danmark har också gjort en historisk uppgörelse med flera av de fall där grönlänningar har utsatts för danska övergrepp. Statsminister Mette Frederiksen (S) har stått i spetsen för den utvecklingen genom att våga se historiens mörka kapitel i ögonen. Det är bra gjort.”
”Flera av fallen är ändå fortfarande ouppklarade. Vissa har aldrig kommit upp i rätten, vissa saknar transparens och många behöver ännu utforskas mer. Jag har ändå tilltro till att vi är kapabla att nyktert och objektivt reda ut vad som är upp och ner i till exempel spiral-skandalen”, säger Chemnitz.
Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Nordiske, nr 1, 2024
